Sätt dit langaren!

Riksdagsledamoten, Jan Emanuel Johansson och nätverket "Medborgare mot knarklangare" har startat en ny hemsida där medborgare i hans hemkommun Norrtälje kan anmäla de som langar knark. Anmälan kan även ske anonymt.

Dessutom kan den som har egna narkotikaproblem, anmäla sig för vård, på en annan del av hemsidan - Jag vill ha hjälp med mitt missbruk»».

Detta är ett utmärkt sätt att både hjälpa till praktiskt och att påverka så att narkotikafrågan kommer högre upp på den politiska dagordningen.

Även Aftonbladet skrivet idag om Jannes nya hemsida. Läs mer där.

Om nätkampanjer och bloggar i det finska presidentvalet

Hufvudstadsbladet, som är svenskspråkig dagstidning i finland har i sin nätupplaga, en intressant artikell om att nätkampanjer inte når passiva väljare.

Den rapporterar bland annat minst tre presidentkandidater använder bloggen som kampanjverktyg. Centerns presidentkandidat Matti Vanhanen (c), De grönas kandidat Heidi Hautala och Samlingspartiets kandidat Sauli Niinistö.

I artikeln så säger Doktor Tom Carlson, forskningsledare vid Åbo Akademi i Vasa följande:
"...bloggarna inte bara är ett sätt för kommunikation direkt med väljarna. Det handlar också om att lägga ut information som kan leda till positiv uppmärksamhet i traditionella massmedier som tidningar, radio och tv".

Andra viktiga faktauppgifter i artikeln rör åldergrupper:
"I det förra presidentvalet år 2000 var det bara 1,4 procent av alla väljare och 4 procent av ungdomarna som ansåg internet vara en viktig informationskälla som stöd för röstningsbeslutet. Siffrorna har stigit efterhand och i EU-valet i fjol ansåg yngre väjarna att nätet var en viktigare informationskanal än andra medier."

Strid för strandskyddet

Idag har jag varit på Samhällsbyggnadsberedningen. Det är ett organ inom Sveriges kommuner och landsting. Det är en av de tyngre beredningarna som arbetar med att företräda framförallt kommunernas intressen i frågor som rör samhällsbyggnadsfrågor och miljöfrågor.

Idag hade vi två frågor som var politiskt viktiga. Den viktigaste enligt mitt synsätt var att värna strandskyddet. Vissa glesbyggdskommuner tror att bara strandskydder reduceras som kommer de att kunna vända en negativ trend med utflyttning genom att de kan tillskapa attraktiva boendemiljöer. Visst, de har en poäng med att det inte påtagligt kommer att påverka tillgängligheten, eftersom de har en så rik tillgång till mark i sjölägen. Men för tillväxtoreter som Stockholms län, göteborg-Bohuslän och Skåne är det katastrof, då kust och strandnära sjölägen blir privata reservat.

Jag har argumenterat flitigt för att få människor kommer att flytta till Arjeplog, även om de kan köpa en egen sjö och bygga nära intill. Det finns andra drivkrafter som väger tyngre, till och med för de som inte behöver fundera över sin försörjning.

Det viktiga för mig är att frågan om strandskydd inte styrs av kortsiktiga intressen, inte av geografi, utan som tar sin utgångspunkt från människan och dess möjlighet till att kunna nå samband och komma i åtnjutande av vatten, oavsett om det är hav eller sjö.

Den andra frågan handlade om EUs nya miljöregler. EU ställer allt högre krav. Jag anser att frågan om partiklar i tätorternas luftrum, går att hantera på ett ganska enkelt vis. Den helt avgörande frågan är dubbdäcksanvändningen. Dubbdäcken ruggar upp asfalten som skapar föroreningar. Dubbdäcken krossar också den sand som läggs ut som halkbekämpning. Genom att förbjuda eller kraftigt reducera dubbdäcksanvändningen till förmån för odubbade vinterdäck, så kallade M&S däck så skulle de 80% av tätorterna som har för höga partikellhalter kunna komma rejält under gränsvärdena. Vem är då förlorare undrar vän av ordning? Ingen enligt mitt synsätt. Kommunerna och vägverket sparar pengar genom minskat slitage på vägarna. Privatpersoner kan lika gärna ersätta dubbdäck med vinterdäck. För de som kör osedvanligt lite, så räcker det dessutom med en uppsättning däck. Och den största vinnaren är människors lungor och miljön, som får en bättre luft.

Det som stör mig är att enkla frågor, utan direkta förlorare ska vara så oerhört svåra att lösa, när lösningen är så enkel och så billig.

På besök i Aberdeen

Har varit i Skottland på besök torsdag och fredag, med projektet Medborgarfokus, som drivs av Sveriges kommuner och landsting. Förutom Tyresö så ingår också Lomma, Uddevalla, Nacka och Larviks kommuner. Larvik ligger för övrigt i Norge.

Nåväl i Aberdeen som vi besökte fick vi ta del av en rad olika projekt. Det var medborgarpanel som genomförs med stadens universitet. Ett annat projekt handlar om att engagera och göra ungdomar delaktiga. Young Scot heter huvudprojektet. Dialogueyouth är ett annat delprojekt.

Mer allmänt för alla åldrar är The people´s voice eller Aberdeen Civic Forum som det också kallas. Ett annat medborgarprojekt är The Ethnic Minority Forum som har en något annorlunda ansats än vad det skulle ha haft om det varit ett svenskt projektet.
Vi fick också veta att de riktigt fattiga i Scottland till övervägande del består av etniska britter. I Glasgow saknar ca hälften av befolkningen motsvarande gymnasialutbildning. Om Storbritannien skulle råka ut för motsvarande upplopp som de i Frankrike för någon vecka sedan, så skulle det sannolikt inte vara ungdomar med utländsk bakgrund, utan brittiska ungdomar som protesterade.

Både Scottland och resten av UK har också problem med gästarbetare som lever helt utanför det brittiska samhället. De tvingas att bo på arbetsplatsen, de får lön under den lagstadgade minimilönen (Sverige har ingen sådan lag, utan istället en ordning med kollektivavtal). Visst finns motsvarande social dumping också i Sverige, men inte alls i samma omfattning. Britterna precis som vi svenskar har inget emot att det kommer hit människor från andra länder och arbetar, men det ska vara på lika villkor och med mänskliga förhållanden.

I Storbritannien och i många andra länder så har de inte samma tradition av organisations- och föreningsliv. Vi svenskar är oerhört engagerade i allt från innebandyföreningar, frimärksamlande, båtklubbar och folkbildning i ABF. Samtidigt så märks det att även vårt folkrörelsesamhälle håller på att ändra karaktär och blir allt mer konsumerande. Äldre ungdomar tränar inte i tyngdlyftningsklubben, de går och gymmar. Fler och fler idrottsaktiviteter bygger på en samverkan mellan ett företag och en förening, och där medlemsengagemanget inskränker sig till själva utövandet.

Andra iaktagelser är att de är mycket mer drogliberala och har också en annan och betydligt mindre sträng syn på rehablitering av yngre med missbruksproblem. Antalet med problem är också fler vilket medverkar till att de inte kan vara lika tydliga och metodiska med varje individ som den svenska socialtjänsten är.

Den andra mer allmänna iaktagelsen är att de inte på samma sätt som i Sverige har tillgång till dator i hemmet och internet. Istället så gör de som i Asien, de sms:ar. De svar de vill ha in vill de få in via txting, som de säger.

Seger i Danska kommunalvalet

I våras vann Labour regeringmakten i UK, historiskt för tredje gången. För någon månad sedan vann Arbeiderpartiet och Jens Stoltenberg valet i Norge. Och nu har Socialdemokratin vunnit en stor seger i danska kommunalvalet. Framgången i Danmark ska också ses i ljuset av att partiet gått kräftgång de senaste åren. Mycket talar för att Sosse-Tarja väljs om till president i Finland.

Trenden är tydlig och visst kommer dessa segrar att påverka även utgången i det svenska valet.

Dag Larsson skriver bättre och mer utförligt om det danska valet här.

Avslutningsvis kan jag inte motså att citera ur Ulf Lundells sång "Bättre Tider".

"Vi går mot bättre tider
tro mej, tro mej
Det här är inget skämt
Och inte heller är det
tro mej, tro mej
nånting som jag själv bestämt
Vi går mot öst
Vi går mot väst
Vi går mot liv
Vi går mot fest
Vi går mot bättre tider
tro mej, tro mej
för det har tiderna själva bestämt"

(s) framåt i SvD:s Väljarbarometer

Jag erkänner min förtjusning, gränsande till barnslighet över opinionsmätningar. Nyktert kan jag fundera över hur spännande det egentligen är för andra än de som är jätteintresserade av politik. Ibland rapporterar medias sportsidor resultattabeller över Curling, Hästpolo och Casting. inget av detta får mig att gå igång. Nu kan vän av ordning med rätta säga att politik är av större allmänintresse än de tre sporter jag nyss räknade upp.

Nåväl, jag gissar att de som läser min bloog har ett större samhällsintresse än genomsnittet. Och jag tycker att det trots allt är roligt att skriva om. Så här kommer det:

Vi sossar får 36,1% och moderaterna får27,4%. (s) ökar och (m) minskar. Junilistan är utanför riksdagen. De borgerliga får tillsammans 47,6% och (s),(v)&(mp) får tillsammans 45,9%. Kort sagt, det är match!

Det som är spännande är egentligen vilka som kommer att finnas i riksdagen nästa mandatperiod. Junilistan verkar inte komma in, vilket inte är konstigt eftersom det är ett utvecklingsfientligt parti. Centern 5,2%, är nog det av partier som ligger nära nedflyttningsstrecket som har störst möjlighet att återhämta sig, det är trots allt ett folkrörelseparti och snart ett myyyycket rikt parti. När det gäller (v)5,0%, (mp)4,8% och (kd)4,3% så är detta svårbedömt.(mp) är det enda av dessa fyra småpartier som går framåti undersökningen.

Riktigt spännande, blir detta ämne när nästa undersökning genomförs. Och ännu mer spänning blir det självfallet om knappt ett år

Viktig vinst vid om omröstning om Plusjobben i kommunfullmäktige

Vi Socialdemokrater vann trots att vi är i opposition, en viktig seger vid fullmäktiges omröstning om budgeten. Vårt förslag om att budgetera och därmed tydliggöra att 40 långtidsarbetslösa Tyresöbor, kan få del av de statliga plusjobben.
Nu finns det en budgetpost om 15 miljoner kronor i kommunens budget och ett tydligt och stadfäst beslut att kommunen ska jobba med dessa frågor.

Vinsten kom efter att moderaterna valt att lägga ned sina röster. De övriga borgerliga partierna röstade nej till förslaget. Det är en viktig seger för arbetslinjen!

Dessvärre förlorade (s) förslaget om att ta de pengar från försörjningsstödet, som direkt kan härledas till arbetslöshet, som huvudsaklig orsak, för att istället ordna med praktikplatser för de personer som får bidrag. Ekonomiskt så är det ett nollsummespel. Men det är ett otroligt viktig ställningstagande för arbetslösa ungdomar. Vanliga ungdomar ska inte vänja sig vid att gå till ”socialen”.

Det är viktigt att understryka, att förslaget på inga vis handlar inte om de människor som har missbruksproblem eller andra skäl till försörjningsstöd. Vi hade inte heller, räknat med de som har kompletterande försörjningsstöd. Detta handlar om vanliga människor utan de vanliga skyddsnäten.

ÄNTLIGEN!!! - Led Zeppelin får Polarpriset

Idag så meddelades det vid en presskonferens att Led Zeppelin välförtjänt kommer att erhålla THE POLAR MUSIC PRIZE 2006.

Motiveringen är följande:
"Polar Music Prize för 2006 tilldelas den brittiska gruppen Led Zeppelin, en av rockmusikens stora stilbildare. I sitt lekfulla och experimentella komponerande som sammanför vitt skilda stilar är mystik och urkraft gemensamma teman - något som tydligt kommit att definiera hårdrock som genre."

För dig som vill läsa mer, se tv-inslag och rösta på bästa Zeppelinlåt kan göra det här, här, här och här och på många andra platser.

Själv så kan jag inte annat än att känna en glädje över att den kultur som jag har vuxit upp med och som många gånger skrivits ned, nu får ett välförtjänt erkännande.

Ikväll så fick jag ett trist besked, en god vän i Manilla, Edwin, som är partifunktionär i vårt systerparti Akbayan ligger på sjukhus sedan 14 dagar tillbaka. Läget är så vitt jag förstod av mejlet allvarligt. Mycket talar för en omfattande bypass operation. Något som sannolikt är mer komplicerat i Manilla än i Stockholm. Trots att läget är akut så får han vänta minst en vecka. För Edwin är ingen rik man.

Jag besökte Akbayan för drygt ett år sedan och talade bland annat på deras konferens för borgmästare, sedan reste vi runt i landet och genomförde seminarier och andra utbildningsinslag. Edwin och jag blev vänner, det är inte ofta som en 42åring som jag, hittar en ny kompis, där personkemin stämmer sådär precis. Det märkliga är att vi delvis har en gemensam bakgrund. Han är partiombudsman, det har jag också varit i 15 år. Han var från början elektriker, vilket även jag har varit.

Han är väl en tre eller fyra år äldre, har levt ett ganska tufft liv, varit gerillasoldat och blev nyligen morfar. Där skiljer vi oss åt på alla punkter.

Men med både likheter och olikheter så hittade vi varandra. Jag vill inte påstå att vi känner varandra väl, det är svårt efter två veckor, visst har vi skrivit några mejl till varandra. Ändå så känner jag en oro. Imorgon så ska jag i alla fall försöka ringa till Edwins mobil, för nu är det natt där.

Om prylar och återanskaffning.

Jag är inne och läser hos Bengts på Frihetens Vingar om hans för stunden påkomna slutsats om att hoppa av och leva självhushållande liv, där man lever av den egna odlingen. I olika sammanhang har jag den senaste månaden stött på liknande tankegångar i bisatser i andra samtal. Jag började raskt att skriva en kommentar till Bengts inlägg men märkte snart att den blev längre än själva inlägget, att det gled en bit ifrån ämnet, så då gick jag inspirerad till min egen blogg och skrev detta inlägg om resurser.

Ibland funderar jag över vilka resurser som skulle bli kvar om familjens alla prylar reducerades till ett minimum. Låt säga det klassiska årtalet 1968 när dagens reklambyråägare och generaldirektörer var unga radikaler.

Visst är prylsamhället i hög utsträckning självvalt eller inte avstyrt. Men nog finns det också ett visst mått av yttre tryck, att påstå något annat vore självbedrägeri.

Jag vet inte om det beror på att jag själv är mitt i livet, med tonåringar och så. Men det börjar bli påtagligt att det inte är nyanskaffningen som är betungande, utan den ständigt pågående återanskaffningen. Alltså prylar vars nödvändighet man kan vara tveksam till, men som går sönder och ska ersättas. Allt från torktumlare, video (jo jag köpte en ny sådan för någon vecka sedan, för de gamla videobanden passar inte i någon av DVD spelarna) till någon av de fem privata mobiltelefonerna i familjen.

Detta trots att jag tokvägrar att köpa både platta skärmar till såväl tv som dator, något bioljud har ännu inte nått vardagsrummet. Jag ska å andra sidan villigt erkänna min förtjusning i den elektriska vinkorköppnaren, pjäxvärmarna och stavmixern för att ta några skojiga saker, som var och en inte är jättedyra.

Men utan att gå tillbaka till 1930-tals standard med endast radio som facilitet, som de flesta nog skulle uppleva isolerande.

Tänk dig istället ett scenario med ”bara” 1968 års standard. Följande ingår i utrustningslistan:

• Bil utan extrautrustning
• Färg-tv
• Radio
• Strykjärn
• Spis
• Kyl
• Brödrost
• Elvisp
• En enkel borrmaskin

Resten av befintliga prylar i kök, badrum, vardagsrum, sovrum och garage går bort. Ta fram miniräknaren (det blir räknesticka nästa gång...) och jämför med idag.
- Hur mycket pengar skulle inte kunna sparas in på låt säga tre år? Jag är säker på att många skulle kunna spara en hel del pengar eller kunna gå ned i arbetstid.

Detta är inget försök att moralisera, det är inte heller ett miljöpolitiskt inlägg, det är bara ett sätt att försöka åskådliggöra att vi inte har fått det sämre ekonomiskt de senaste 35 åren.

Sedan är det upp till var och en fatta beslut över hur de egna resurserna används. Själv är jag inget föredöme. I bästa fall är jag en sur nejsägande tonårsfarsa, som växte upp på stenåldern (läs 1970-talet).

Dagbehandling på Måsen

Idag har jag varit på besök på Måsen - den öppenvårdbehandling för missbruk som Tyresö kommun bedriver i en villa på Njupkärrsvägen. Måsen arbetar efter tolvstegsmodellen och ett fungerande nätverk är grunden i behandlingen.

Det är åtta personer i taget som genomgår programmet. Alla deltagare får både en individuell behandlingsplan och behandlingstid. Tarja, Martin och Maggan som jobbar på Måsen berättar att de som genomgår programmet kan vara kvar i sex månader.

Efter att jag fått en genomgång av verksamheten så deltog jag i den återkommande gemensamma lunchen som äger rum på onsdagar. Där fick jag träffa några av de som genomgår programmet och någon som genom-gått programmet, men som återkommer och kan både återkoppla och få få "påfyllning" i tolvstegsprogrammet.

Jag fick också som förtroendevald, med mig en del synpunkter på hur innehållet i Måsens verksamhet kan förbättras. Exempelvis har Måsen en sämre "beläggning" efter jul- och nyår respektive efter sommar-semestern, trots att det är perioder när människor "går ner sig", och därmed synliggör sitt missbruk både för sig själva och för sina anhöriga. Här behöver Socialnämnden diskutera hör Måsen bättre kan användas. För kostnaden är densamma året runt oavsett beläggning.

Göran Persson bloggar

Det vore närmast tjänstefel att undanhålla och inte berätta att allas vår statsminister och den för Socialdemokraterna nyligen omvalde partiordföranden, Göran Persson är gästbloggare på partiets egen kongressblogg i Malmö. Läs Görans inlägg här.