Engagemang och trovärdighet

Det finns olika sätt att sortera livet och världen. Det äkta engagemanget och det spelade. Hur ser man skillnad? Ibland går det inte att beskriva, det är bara en känsla som bygger på ens egna erfarenheter, kunskapen om den som ger uttryck för olika åsikter, men som lätt går att sortera bort som just åsikter och inte insikter.

Ofta blir den här typen av analyser elaka. Inte medvetet, det bara blir så när något inte är äkta och det finns en radda spår som inte går att sätta ord på, men som likväl blir övertydliga. Lika klara som bevisen, lika oklara är verifikaten.

Nu undrar vän av ordning vad som åsyftas. Jag tänker på debattartiklar. Den första handlar om partiets utveckling, frustration och äkta engagemang. Det är giganten Thage G. Peterson, f.d. minister och talman i Aftonbladet.

Den andre som skriver. Carl Tham som skriver på DN debatt, så klart. Det är politik och inte organisation, så klart . Det är väldigt mycket vänster, kapitalet och klassklyftor, av en f.d. minister (s) och partisekreterare (fp).

Blunda en stund. Läs artiklarna. Strunta i innehållet för en stund. Och smaka på känslan, engagemanget och annat som ligger under ytan. För mig blir inte Carl Tham särskilt övertygande. Kanske beror det på att jag misstror inte bara hans åsikter utan även det äkta engagemanget. Taskigt och orättvist? Ja, det är möjligt, men en helt sann känsla hos mig!

I Thages artikell finns många frågor som är väl värda att fundera över. Jag är inte säker på att allt han skriver är rätt, men allt är ändå värt tankemödan, för det är inte så där självsäkert, utandet har känslans prövande inställning.

I Calle Thams fall så tänker jag osökt på floskeltoppen, hej & hå vad jag ska vara vänster & radikal . Det finns inget utrymme för prövning och egen tankekraft. Jag är skeptisk mot den typen av debatter!

Naturligtvis kan jag ha tokfel, dethär är mer ett känsloutfall mot olika debatter denna vecka som jag i båda fallen blivit störd av. Läs själv och bilda dig en egen uppfattning.