Sommarfest hos kulturföreningen Gaston Lobos

Igår var jag på kulturföreningen Gaston Lobos sommarfest. Det är en Latinamerikansk förening, där de flesta medlemmarna kommer från Chile. Ledare för föreningen i Tyresö är Manuel Fuentes, en man som i sin hemstad i Chile var borgmästare men tvingades fly när militärjuntan tog över makten. Manuel har också under en period har suttit i kommunfullmäktige för (s) i Tyresö.

Manuel Fuentes är en riktig gråsosse, i ordets bästa bemärkelse. Hårt arbetande för samhällsförändring. Både lokalt i Tyresö för Gaston Lobos, men också med ett engagemang för Svensk Socialdemokrati och för den politiska utvecklingen i Chile.

Manuel Fuentes berättade en del om den oro de känner inför det stundande presidentvalet i Chile. Ricardo Lagos som varit den i särklass mest framgångsrika presidenten efter att Chile ånyo fick demokrati, kandiderar inte på nytt. Det finns en koalition – ”Concertación” - bestående Socialister, Kristdemokrater med flera. Den kom till för att motverka att Pinochets kandidat skulle segra. Sedan har ”Concertación” fördjupats.

Under Ricardo Lagos ledning så växer Chiles ekonomi, exporten ökade med hela 49 procent förra året. Lagos regering har visat att det även i Latinamerika är fullt möjligt att både föra en bra politik för företagen och samtidigt föra en fördelningspolitik. Även om Chile fortfarande har jättestora klyftor mellan fattiga och rika.

Nu har för första gången en kvinna chansen att bli nästa president. Lagos drar sig tillbaka och för La Concertación så kandiderar Michelle Vachelet, även hon är socialist.

Den stora frågan är inte hurvida La Concertación varit framgångsrika, utan om deras resurser räcker för att bedriva en konkurrensmässig valkampanj.

Inför Ricardo Lagos Sverigebesök som börjar idag, så publicerar DN en intressant intervju. Läs den!

Jag tror också att jag fick se resultatet av att integrationen faktiskt fungerar. Lejonparten festdeltagarna hos Gaston Lobos var äldre, från 55 år och uppåt, även om det fanns några barnfamiljer med också. När jag frågade varför, så sa en av de kvinnor som jag satt bredvid att de har inte tid, de har så mycket med jobb och barn. Rätt många av de ”Chilenare” som kom hit som barn eller som rentav är födda i Sverige, har bildat familj, där mannen eller hustrun har Chilenska rötter och den andra parten har svenska rötter. Och de betraktar sig som svenskar. Såklart!

Och i hur många svenska barnfamiljer, är föräldrarna engagerade i en kulturförening?

Hur var festen undrar säker vän av ordning. Maten var fantastisk! Grillat kött och starka korvar, med sallader, röror och tre olika sorters hemlagad potatissallad, alla tre var goda, men en av dem var gudomlig, gissningsvis var den också minst nyttig, för något så krämigt kan bara inte vara nyttig, för så rättvis är inte världen...

Det var också kul att se alla ansikten som var glada. Folk åt och drack och pratade med varandra. Själv fick jag bryta upp efter maten, för att hämta barn på kalas, för sånt är livet för oss barnfamiljer!