Nej till sänkt alkoholskatt är att beklaga
Ett nej till sänkt alkoholskatt är att beklaga. Skälet är att det främst kommer att påverka ungdomars drickande negativt. Den gamla alkoholpolitiska kartan var i grunden god. Men nu har terrängen ändrats dramatiskt. Att i ett romantiskt rus bortse från de förändringar som skett i omvärlden och hävda det gamla, är samma sak som att inte ta frågan om den ökade alkoholkonsumtionens konsekvenser på allvar. Det behövs en ny och modern alkoholpolitik som har sina "startblock" placerade på "dagens arena".
- När jag var 21 år, för dryga 20 år sedan, så var svartsprit något som såldes för dubbla priset i relation till
systembolagets prislista. Kunderna var nästan uteslutande människor med alkoholproblem, som en desperat söndag vid Slussen gavs möjlighet att handla. Idag är svartsprit något som säljs till halva systembolagspriset, både här och där. Och med ”öppettider” närhelst någon önskar handla.
Om man talar med de i kommunen som på olika sätt arbetar med unga och alkohol, så blir det uppenbart att den alkohol som ungdomar dricker, ute i det fria, vid Alby Friluftsgård och på andra ställen, ytterst sällan kommer från Systembolaget.
Det finns människor som förstärker sin inkomst genom att åka ned till Tyskland och fylla upp en större bil med öl och sedan sälja den vidare med påslag.
Det är både ”vanliga” människor och representanter för den organiserade brottsligheten.
De som säljer illegal alkohol bryr sig föga om legitimationskontroll. Den försäljningen kommer inte att ha en tillräckligt stor "marknad" om alkoholskatten sänks.
En sänkt alkoholskatt bör också följas av lördagsstängt på Systembolaget, som först då kan få önskad alkoholpolitisk effekt.
- När jag var 21 år, så hade Tyresö någonstans mellan 3-5 restauranger med utskänkningstillstånd. Idag är det drygt 25. I Tyresö är det av totalt 40 000 invånare ca 29 000 personer som är över 18 år. Det innebär att lite drygt 1000 personer varje dag, 30 dagar per månad, 12 månader per år ska försörja varsin restaurang.
- När jag var 21 år, så kostade en pilsner ute på lokal ca 30 kronor, det var dyrt. Idag kostar en pilsner fortfarande runt 30 kronor. Sedan dess har löneutvecklingen för samma jobb, i rena pengar (utan hänsyn till penningvärde och annat) i runda slängar fördubblats.
Kontrollen av restaurangförsäljningen behöver skärpas, när det gäller löner, priser och skatter. Och när det gäller ålder och mängd vid utskänkning. En skattesänkning kan bidra till att neutralisera prisbilden och samtidigt minska förekomsten av svarta pengar och svart sprit i krogsvängen.
Det finns säkert fler verkningsfulla alkoholpolitiska instrument som också kan användas. Men de som tror att världen kommer bli mindre global, att Sverige kommer att isolera sig från EU, att Berlinmuren kommer att resas och Sovjetunionen återuppstå som sluten diktatur, ska naturligtvis värna en hög alkoholskatt.
2 kommentarer:
Du har rätt i mycket av det du skriver men du glömmer en viktig aspekt. När du köper sprit utomlands köper du mycket mer du skulle ha gjort om du kunde ha handlat för samma pris här hemma. Följaktligen kommer du hem och har en massa sprit tillgänglig. Hur lätt är det då inte att du istället för att dricka en flaska dricker en och en halv eller två. "Det är ju så billigt"! Och gott om det har du också. Vad ett sådant beteende betyder för folkhälsan ka väl var och en räkna ut.
Yes, det är ytterligare ett argument som blir allt starkare över tid, eftersom vi reser allt mer.
Skicka en kommentar
Prenumerera på Kommentarer till inlägget [Atom]
<< Startsida